Follow:
Vardagsliv

Sjukstuga

Nu är jag tillbaka efter några dagars sjukstuga. Allting började med att vi i fredags hittade en knöl vid min högra ljumske, vilket ledde till lite panik hos mig. Knölar utan tydlig orsak är aldrig roliga att hitta. Natten till söndag bröt även feber ut och kom ibland upp och snuddade vid nästan 40 grader. Då är man inte särskilt pigg. Förutom febern, knölen och trötthet har jag inte haft särskilt många andra symptom och det är väl det som har känts konstigt.

Pär var orolig över mina njurar eftersom jag tidigare har haft problem med dem och drog med mig till en läkare i dag. Proverna visade på ett virus i kroppen och knölen var enligt henne en inflammatorisk körtel till följd av viruset. Det var aldrig tal om att det skulle vara en knöl av den allvarliga sorten utan mer om det var en förstorad körtel eller ett ljumskbråck. Hon rådfrågade även en annan läkare och enligt dem var det en svullen lymfkörtel som var vanligt vid virus.

Hon verkade nöjd med provsvaren i alla fall, urin- och halsprovet såg helt okej ut och det fanns ingenting där som var oväntat vid ett virus, så vi får lita på hennes kunskap och har inte knölen försvunnit om tre veckor skulle vi återkomma. Jag är ju lite nojig vad gäller sjukdomar och känner jag mig själv rätt kommer jag att vara lite småorolig tills jag ser att knölen har försvunnit.

Pär har varit jättesnäll och tagit hand om mig medan jag har varit sjuk. Han har kommit med glass, kalla handdukar, sett till att jag druckit ordentligt när jag knappt kom ur sängen och kommit hem på lunchen för att värma soppa till mig. Det är skönt att känna att man inte ensam när man mår dåligt och att man har en röst som pratar för en när man själv inte orkar. Tyvärr tror jag att det kan vara avgörande för hur bra vård man i slutändan får. När jag pluggade uppe i Härnösand hade man visserligen sina vänner, men det är inte samma sak som en partner.

Nu är jag förhoppningsvis på bättringsvägen. Jag har fortfarande feber, men jag orkar vara uppe och har inte längre frossa. Slutet av mars och början på april har varit lite stressig, så detta är kanske ett tecken på att jag ska varva ned lite och ta det lugnt.

Share on
Previous Post Next Post

You may also like

No Comments

Leave a Reply

error: