Follow:
Familj & Vänner, Resor

Inget hopp från hög höjd

Nej, det blev inget fallskärmshopp denna gång.

Pär och jag åkte från Gävle i måndags efter lunch. Före det hade vi ringt till fallskärmsklubben för att dubbelkolla vädret i Borlänge, samt haft noga koll på SMHI:s väderlekstjänst. Alla sa de samma sak: Soligt och varmt i Borlänge. Vi lämnade ett soldränkt och mycket varmt Gävle och började åka mot Dalarna. Allt var frid och fröjd tills vi började närma oss Falun och fick ett sms från Erik där han skrev om rök och ”en dålig dag för fallskärmshopp”. Vi förstod inte alls vad han pratade om: Vädret var ju jättefint och lite rök skulle säkert inte hindra

oss. Efter det började dock allting gå utför.

Det första vi lade märke till var att himlen hade en konstig nyans av orange, som att det brann någonstans i närheten. Vi började leta efter nyhetsrapporter om en eventuell brand i Falun. Vi kopplade inte riktigt detta till Sala ännu för det upplevdes som någonting väldigt lokalt. Det räckte med att man tittade lite åt ett annat håll så möttes man av en klarblå himmel och vackert väder.

När vi nådde Falun förändrades dock allting och helt plötsligt fann vi oss själva i ett enda stort, mörkt rökmoln med en himmel som tycktes brinna och en mullrande åska. Det började regna men det tog ett tag innan vi insåg att det inte var regn som föll utan aska. Vindrutetorkarna slutade fungera, hela framrutan var gråfärgad och när man andades in röken stack det i halsen och bröstet. Det låter förmodligen överdrivet men under ett kort tag kändes det faktiskt som att man hade hamnat i någon form av krigszon.

Att röken inte var så trevlig att andas in hade antagligen inte gjort så mycket om det inte var för det lilla faktum att det var 32 grader i bilen och bilens air-condition inte fungerade. Från Gävle till Falun hade vi levt på att det gick att ha rutorna neddragna och få in frisk luft men den möjligheten försvann nu. Just då hade jag nästan lite panikkänsla och minns att jag förbjöd Pär att hoppa när vädret såg ut så här, oavsett vad fallskärmsklubben skulle säga.

Till min stora lättnad sa klubben direkt att alla hopp var inställda och det gjorde mig lugnare att veta att de inte tog några chansningar på grund av ekonomi eller tidspress (vilket var min oro) utan satte säkerheten främst. Vi åkte istället och köpte hämtmat och åkte hem till Erik. Klubben hoppades att hoppet skulle kunna ske dagen efter så vi stannade kvar i Borlänge över natten men även det hoppet blev inställt på grund av röken. Pär får helt enkelt boka om sitt hopp till ett senare datum. Innan vi åkte hem till Gävle igen på tisdagen tog vi en tur på IKEA och Kupolen.

Förutom att köra bil genom rökmoln hann vi under dessa två dagar även med att:

– Hamna mitt i en polisjakt.

– Helt och fullt förstå innebörden när någon frågar ”Är det där riktigt regn?”.

– Tycka att en fläkt är tidernas bästa uppfinning när man är instängd i ett varmt hus utan att kunna öppna fönster och dörrar.

– Inse att sot och aska inte är lika enkelt att tvätta bort från en bil som man tycker att det borde vara.

Lite rökigt mellan Falun och Borlänge.
 
Stora Tuna kyrka som Pär döptes i.
 
 Så här trevlig såg bilen ut när vi skulle göra ren den dagen efter.
 
Selmer.  
 
Under tisdagsförmiddagen tvättade vi bilen innan vi tog en sväng på 
Kupolen och IKEA. Med lite kämpande, en högtryckstvätt och
en hel massa såpa och vatten blev bilen ren tillslut. 
 Tillbaka i Gävle på tisdagen. 

 

Share on
Previous Post Next Post

You may also like

No Comments

Leave a Reply

error: