Follow:
All Posts By:

Angelica

    Alexander

    This is 3 months

    Hej tre månader! Det är kanske min favoritålder hittills. Du är vaken mer och mer på dagarna och då är du nyfiken och uppmärksam men samtidigt har vi kvar det härliga bebismyset där du gärna vill ligga på bröstet och sova. Det bästa av två världar. Kolikkänningarna som varit där tidigare kulminerar när du är nio veckor och är helt borta när du är tre månader. Vi vet inte var det kom ifrån och vi vet inte heller vad som fick det att sluta. Men du mår bra och då mår vi bra.

    Det bästa av allt? Gapskrattet. På annandag jul kom det helt plötsligt, som från ingenstans. Ett stort och ljudligt skratt, ända från magen och dina ögon glittrade. Det gjorde nog mina också.

    Mat och sömn: När du är tio veckor börjar vi märka av att du inte längre är så intresserad av att äta på natten och när du är elva veckor händer det plötsligt! Din pappa väcker mig på morgonen och vi har alla tre sovit oss igenom natten. Fortfarande vill du äta ett sent kvällsmål och ett tidigt morgonmål vid 6-tiden och din aptit är glupsk.

    Men tre månader alltså! Gapskratt och nyfikenhet, bebismys och avsaknad av kolik. Får jag kärleksbomba dig, tre månader?

    Alexander

    This is 2 months

    Och så kom det äntligen! Det efterlängtade leendet. När du var sex veckor började vi så smått tro att dina leenden inte längre enbart var reflex- eller sömnleenden men det var svårt att vara helt säker för de kom så sällan och var så snabbt förbi. Men när du var sju veckor fanns det inte längre något tvivel – din pappa och jag log mot dig och du tittade oss i ögonen och log stort tillbaka.  Det var en av de finaste stunderna sen din födsel.

    Din nacke blir stadigare och stadigare men fortfarande behöver vi stödja den noga. Du fäster dock blicken riktigt bra så länge man står framför dig och inte för långt bort.

    Sömn och mat: Du är fortfarande ett litet matvrak och äter och äter och äter, cirka var tredje timme eller oftare dygnet runt. Vi börjar dock märka av tendenser att du vill fasa ur ett av dina nattmål och när du är cirka sex veckor hoppar du för första gången över ett av dina nattmål och äter ett sent kvällsmål, ett mitt på natten och ett tidigt morgon.

    Den första månaden var det High Chaparall på nätterna här henma. Alla sov överallt och ingenstans och där man somnade vaknade man sällan upp. Livet med nyfödd bebis 2.0. Nu när du närmar dig två månader sover du i ditt näste i vardagsrummet och en av oss tar sista kvällspasset och en av oss nattpasset.

    Med magen är det sämre. Vi började märka av orostecken när du var cirka fem veckor och det eskalerar till konstant gråt mellan klockan 22 och 1 på natten. Alltid samma starttid. Kolikkänningar kallar BVC det. Det skär i hjärtat att se dig vara så ledsen utan att kunna hjälpa dig. Du ska veta att vi försökte med allt. Semper magdroppar, Minifom, mjölkfri kost, magmassage, varma bad och alla ersättningar som finns tillgängliga att köpa. Hej hej! vi har testat er alla.

    Förutom sena kvällar är du en nöjd och lugn och eftertänksam liten kille. Du fyller våra liv med så mycket kärlek, mer än vi någonsin hade kunna drömma om.

    Med dig i famnen är allt som det ska vara.

    Alexander

    This is 1 month

    I fyra hela veckor har du funnits hos oss, du fina lilla pojke som fortfarande doftar hav och gör små knorrande ljud och långa ljudliga ”ahhh” när du är mätt och belåten. Du sover mest hela tiden men de få stunder du är vaken har du sakteligen börjat fästa blicken. Du rör dig försiktigt, observerar oss och greppar våra fingrar med dina förvånansvärt starka små händer.

    Då du sover så mycket får vi ibland väcka dig för att äta, men när du väl äter äter du oss ur huset. Vi oroade oss en aning för att du inte fick i dig tillräckligt med mat, men när vi får en tabell med cirkamängder en bebis bör äta ser vi med viss chock att du äter som en tvåmånaders bebis. Din viktkurva är som en pil som pekar rakt uppåt och vikten behöver vi inte oroa oss över.

    Annars är du en nöjd och trygg liten människa. Du somnar överallt, gärna med armarna sträckta över huvudet och med små nöjda små pip.

    Att du är här nu, på riktigt, och ligger och sover i våra armar kommer alltid att vara perfektion.

    Jul, Uncategorized

    På väg

    Det är dan före dan och vi har påbörjat den 40 mil långa färden upp till Jämtlands fjäll. Skillnaden mot förra året är att vi nu har världens finaste lilla sällskap i baksätet.

    Nästa gång vi hörs är det från Härjedalen. Ha det gott så länge.

    Jul

    Vinterminnen

    Snön kom på hastigt besök denna andra adventshelg i december och vi har njutit av några dagar då även pappa har varit hemma på heltid. Vi har också hunnit med att gå på Alexanders allra första julmarknad med Patrik och Anna-Karin i Ockelbo och haft glögg- och pepparkakspremiär.

    Jag försöker att njuta av varje minut denna december och ta in alla intryck av min lilla killes alla första jul. Han kommer inte att minnas något och vet inte ens vad jul är för något, men för oss är ett minne vi bär med oss för resten av livet. Första julen med bebis. Första julen som föräldrar. Det är speciellt.

    Det är också troligtvis den första och sista december där jag är hemma på heltid med Alexander. Nästa år är det istället pappa som har tagit över rodret här hemma.

    Så denna första och sista december lyssnar vi på julmusik han och jag medan vi går omkring i  tofflor, vi sjunger En sockerbagare och bakar pepparkakor, bränner hälften medan blöjor ska bytas och börjar om igen. Men det är allt där emellan som jag minns – hans små leenden när jag sjunger och glittret i hans ögon, julgranskulorna som han troligtvis aldrig igen kommer att titta på med sådan häpnadsväckande fascination och hans små gurglande ljud när han försöker hitta ord han ännu ej kan forma.

    Det är julmagi när den är som allra finast.

     

    Alexander

    Att se ljuset

    Jag vet inte riktigt var jag ska börja men jag vet att jag inte vill sluta. Så mycket har hänt sedan jag senast skrev regelbundet och kanske var det så, att orden började ta slut där i oktober 2018. Efter många års kämpande och längtande efter en familj var ännu en sorg lite för mycket att mäkta med och mörkret för stort för att orka skingra.

    Men i september i år förändrades våra liv för alltid då vår älskade son, mot alla odds, kom till världen. Det är en gåva vi för alltid kommer att vara tacksamma för.

    Så, nu sitter jag här med en sovande liten pojke bredvid mig och jag kan knappt förstå att han är min att behålla. Han, med de finaste gråblåa ögonen och svarta lilla kalufs och bomullsmjuka händer som trasslar in sig i mitt hår. Han, som plaskar som en liten säl så fort vi badar honom, som kan ge skeptiska blickar som ingen annan och som är så lugn att han till och med sover i någon slags avancerad yogapose. Av våra vänner kallas han Gandhi men här hemma heter han Alexander.

    Alexander, som vi på slutet knappt vågade drömma om men som kom med ljuset och förändrade allt.

    Han är det allra finaste vi någonsin fått.

     

    Vardagsglimtar

    Ett nytt kapitel

    För sju år sedan staplade min pojkvän och jag in i en lägenhet på söder tillsammans med vår hund. Det var en kall och regnig sommardag och i lägenheten fanns bara dammiga hyllor och falnande rosa tapeter och färgskavda dörrar. Trots det visste vi: Det var här vi ville bo. Med åren har väggarna fått ny färg, dörrarna är inte längre skavda i kanterna och pojkvännen har blivit en make. Livet hände här med all den lycka och sorg ett liv kan innehålla, den varma julinatt då han bar mig över tröskeln med släpet till brudklänningen fallande över knarrande trösklar, långa sommarnätter på balkongen med ullfilten om axlarna och stadens brus i bakgrunden, de evighetslånga vinterdagarna då vi hoppades och bad att det liv som växte i mig skulle stanna kvar denna gång. När vi nu vänder blad och startar ett nytt kapitel har vintern blivit till sommar och det lilla liv i magen blivit en bebis som vi snart hoppas få möta för första gången.

    I natt sover vi sista natten i lägenheten och på söndag låser vi dörren för sista gången. Men när vi går förbi här om några år hoppas jag att det är detta vi minns. Lyckan, sorgen och allt det där mittemellan. De tomma raderna som vi genom åren har fyllt och gett mening till. Livet.

    Nu väntar nya äventyr och jag hoppas att ni vill följa med på resan.

    Resor

    Staden i ljus

    Då var vi framme. Precis så trötta som vi anade att vi skulle vara men med bagaget intakt och en späckad helg framför oss.

    Vi bor  i ett rum med vita svepande gardiner och stora fönster som alla vetter ut mot cementdjungeln och livet och bruset vid Alexanderplatz. I kväll är staden fylld av människor och ljus. Framförallt ljus. Vi har landat mitt i den årliga ljusfestivalen och Berlin sprudlar av konst och färger och sång och varje byggnad är en tavla. Det känns som om jag vandrar omkring i en gigantisk picassomålning och trots tröttheten fylls vi av värme, vi också.

    En dag av resande har dock satt sig på fötterna och vi ramlar in på den närmaste restaurangen vi kan hitta och äter halvdana pizzor med brända kanter medan ögonlocken faller tunga. Det är dags att låta fredagen återgå till lördag. Men vi är framme. I staden med alla ljusen och bruset från människorna och de vita svepande gardinerna vid Alexanderplatz.

    En helg i Berlin väntar.

    Mat & Bak, Recept

    Amerikanska pannkakor och på resande fot

    I dag befinner vi oss på resande fot då vi far till Berlin tillsammans med svågern, som ju firar sin 30-årsdag. Planet går inte förrän i kväll och strax innan niotiden kommer vi förhoppningsvis att landa på tysk mark, sådär lagom möra i kroppen efter en dag med resande och en hel jobbvecka i huvudet.

    Annars är det fredag och helgen stundar. Dessa amerikanska pannkakor är galet goda att lyxa med till helgfrukosten. Servera med lite vispad grädde och sylt. Vi blev bortskämda med en stor burk hjortronsylt av svärföräldrarna och den har gått åt må ni tro.

    Men nu – Berlin.

    Resan kan börja.

    Skriv ut recept
    Amerikanska pannkakor
    Maträtt Efterrätt
    Förberedelsetid 5 min
    Tillagningstid 20 min
    Portioner
    pannkakor
    Maträtt Efterrätt
    Förberedelsetid 5 min
    Tillagningstid 20 min
    Portioner
    pannkakor
    Instruktioner
    1. Rör ihop vetemjöl med resterande torra ingredienser
    2. Vispa ned mjölk, smält smör och slutligen ägget. Vispa till en slät smet.
    3. Smöra en stekpanna med matfett och klicka ut cirka 2 msk smet. Stek pannkakorna på medelvärme tills det bildas bubblor på ytan. Vänd och stek ytterligare cirka en minut.
    4. Servera varma med tillbehör, såsom vispad grädde, färska bär eller sylt.

    Vardagsglimtar

    Berlin

    Vet ni? Snart är det dags att packa väskorna, hämta svågern och lämna landet under några dagar. Hans 30-årspresent från familjen är en resa till Berlin och dit ska vi under en helg i oktober och det ska bli fantastiskt att få möta hösten där och fira ett födelsedagsbarn och äta tysk mat.

    Annars är det förkylningstider här hemma och både mannen och jag är krassliga som tusan. Hösten är här på riktigt nu, med allt vad det innebär. Men snart byter vi allt sånt mot ett födelsedagsfirande i Berlin.

    Bara två veckor kvar.

error: