Follow:
Browsing Category:

Familj & Vänner

    Familj & Vänner

    En kväll på a.s arab och svensk

    _dsc0322-copy

    Förra helgen begav vi oss mot a.s arab och svensk för att äta middag med Patrik och Anna-Karin. Där på a.s arab och svensk bland ljusen och det pastellfärgade kaklet blev vi tilldelade ett bord som visade sig vara högt. Mycket högt. Perfekt för min långe make och våra långa vänner. Jag? Jag nådde precis över bordskanten.

    Vi pratar inte ”lite obekvämt högt” utan hej-jag-behöver-nog-en-stege-för-att-kunna-se-dig högt.

    Och där, någonstans mellan skratt som nästan fick tårarna att rinna och den heta friterade osten och den krispiga chokladen som smalt i munnen, fick Patrik kramp och tog ståendes spjärn mot bordet samtidigt jag av någon outgrundlig anledning bara blev kortare och kortare tills jag tillslut försvann bakom tallrikarna och de höga flaskorna på bordet.

    Så där var vi – en ståendes med kramp och en kortväxt som kikade fram över bordskanten men novemberkvällen var ung, maten helt lagom kryddig och sällskapet helt rätt.

    Nästa gång hoppas jag bara kunna se dem också. 

    _dsc0326-copy _dsc0320-copy

    Familj & Vänner

    En helg i Borlänge

    _dsc0135-copy

    I helgen har vi hängt med svärföräldrarna och svågern och hela gänget av hundar. Selmer och Erland var också där förstås, men något osynliga och till synes något missnöjda med det yrväder som var Charlie.

    _dsc0160-copy

    Vi fyllde helgen med mat och prat och promenader i det gråa förmiddagsljuset och trots att hösten gjorde sig påmind med frusna fingrar och rosiga kinder var det välbehövligt med lite kvalitetstid i Borlänge – det var alldeles för länge sedan sist.

    _dsc0162-copy

    Charlie hittade en vän i Äzkil och under deras lekstunder flög kuddar och kaffemuggar och leksaker all världens väg medan vi duckade för deras framfart. Charlie, som tycks ha en aldrig sinande källa av energi, väckte mannen och mig tidigt på morgonen genom att överösa oss med pussar och jag är helt övertygad om att han hade knuffat oss ur sängen av morgonyr förtjusning om han bara hade kunnat.

    _dsc0127-copy

    falun

    På eftermiddagen åt vi äppelkaka innan vi åter styrde bilen tillbaka mot Gävle och medan Charlie kämpade tappert för att hålla sig vaken där i baksätet konstaterade Pär och jag hur skönt det var att få dessa små vardagsstunder med familjen.

    Familj & Vänner

    På väg västerut

    Det är tidig eftermiddag och jag har precis stängt dörren till kontoret för sista gången denna vecka, hämtat upp en sprallig och synnerligen exalterad Charlie från mina föräldrar och nu sitter vi och gör oss redo för avfärd till Dalarna, Charlie med stjärnor i blicken och mannen och jag med väskor i händerna, mer än redo för helg.

    Om någon timme är vi framme i Borlänge men först ska vi tillsammans köra genom böljande landskap denna mulna fredagseftermiddag. Mannen och jag med helglängtan i hela kroppen och Charlie med busig och överexalterad uppsyn.

    _dsc4714-copy

    En liten Charlie

    Familj & Vänner

    Certifikat och pekannötspaj

    Här på Wayne’s Coffee satt vi i måndags medan kvällen omfamnade oss i en mörk svepning och ljusen kastade sällsamma skuggor på väggarna. Mannen var precis hemkommen från Stockholm efter att ha tagit ett nytt certifikat och det firade vi på allra bästa sätt: Med kolasöt pekannötspaj och vispad grädde. Mellan klunkar av kall dryck och svalnande te pratade vi jobbdrömmar, framtid och historia och det slog mig att det inte var så många år sedan våra dagar bestod av föreläsningar och tentor, projektarbeten och sena kvällar i böckernas värld.

    Vi har kommit en lång väg sedan dess.

    _dsc0013-copy

    _dsc0009-copy

    Så vi satt där under den tidiga kvällen i de mjuka fåtöljerna, pratade, skrattade och drack vårt te och ibland ville jag stanna tiden, skaka om honom lite och få honom att förstå hur stolt jag är och hur långt han har kommit sedan de där dagarna av nervösa tentaskrivningar och långa uppsatser som aldrig ville ta slut.

    Jag vet inte om orden alltid får fäste men jag vet dock att jag aldrig kommer att sluta säga dem.

    Familj & Vänner

    När livet stannar upp för ett ögonblick

    Det finns vissa stunder i livet som alltid kommer att ha ett skimmer av onaturlighet över sig, som snöflingor i maj eller att motta ett dödsbud under en tidig fredagsmorgon när solen står högt på himmeln och livet i övrigt rullar på i vana hjulspår.

    Plötsligt står man där, handfallen, och undrar vad det är som händer. Undrar hur en väg av vänskap som fortgått i 13 år helt plötsligt kan komma till ett slut. Plötsligt, hastigt och helt oväntat.

    Det är mörkt nu men en vacker dag framöver ska jag återigen förlora mig själv i de böcker som vi en gång för många år sedan fann varandra genom och jag ska vårda varje mening och finna en trygghet i det faktum att kapitel kan ta slut men att de i likhet med minnen alltid går att återvända till.

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    London 2005

    Vila i frid, Harriet. Vi kommer att minnas dig med det leende som du själv alltid skänkte andra.

    Familj & Vänner

    Bland tuggben, bullar och bus

    _DSC9703-copy

    Leia må vara en konstnärlig själ, lugn och eftertänksam, snäll och lite svårmodig med ett moln över huvudet där regnet endast faller på henne, i klassisk Ior-manér. Hon sitter helst och blickar ut över landskapen innan hon drömskt letar upp närmaste knä att borra ned sig i, lite halvt skeptisk till världen utanför.

    Tidigare i veckan visade hon dock upp en lite mer bestämd sida när Pär och jag kom över med tuggben och godis, som plåster på såren efter en tassoperation. Charlie skulle få ett oxben och Leia ett lite mer magvänligare, naturellt ben. En utmärkt idé tyckte vi.

    En urbota dum idé tyckte Leia och drog oxbenet ur munnen på Charlie innan vi hann blinka. Sedan ägde hon benet. Ägde på ett sätt som bara bulldogs kan äga, med lite lätt uttråkad min men en samtidigt robust bestämdhet.

    Charlie såg chockskadad ut men fick snabbt tag i det mindre eftertraktade benet och for i ljusets hastighet ut i trädgården och grävde ned det i mammas blomsterland med den sortens brinnande intensitet som bara en Bostonterrier kan uppbringa, medan både jord och blommor ven omkring honom. En utmärkt idé tyckte Charlie.

    En urbota dum idé tyckte min mamma.

    Så där satt vi alltså, med en oxbensälskande Leia i vardagsrummet och en Charlie som skapade blomstertornados i trädgården. En helt vanlig dag, med andra ord.

    _DSC9709-copy

    _DSC9711-copy

    Vi for sedan vidare till mormor där vi fikade på bullar och varmt te medan mörkret sänkte sig utanför fönstret och tisdagen gick mot sitt slut. I dag strilar regnet i en envis ström utanför sovrumsfönstret och under kvällen väntar en surströmmningsskiva. Vi torde bli lika blöta som våra luktsinnen skadade.

    Men det är fredag, och då fungerar allt.

    Familj & Vänner

    Födelsedagsfirande i trädgården

    _DSC9504-copy

    Sommaren går sakta mot sitt slut och hösten står för dörren, redo att omfamna oss med krispig luft, rödgula löv och vilande natur. Några fina sommarkvällar har vi trots allt fått i augusti, som denna söndag när vi firade min mosters 50-årsdag.
    _DSC9512-copy

    Vi satt ute i trädgården och mumsade på tacos med grillad kyckling och potatissallad, njöt av det faktum att det var tidig kväll i augusti, vi satt ute under bar himmel och ingen hackade tänder eller började visa symptom på hypotermi.

    Istället var det bara värme, doften av gräs och örter, skratten från människor och det där mjuka och disiga och gyllene ljuset som bara en nedgående sol kan skapa.

    _DSC9531-copy _DSC9532-copy _DSC9536-copy

    Pär och jag tog med oss hundarna på en promenad, gick genom höga gräs, sprang på ängar och lät Leia söka och Charlie leka ångvält tills solen började gå ned i väst och fötterna blev frusna. Då gick vi tillbaka, drack te och åt glass med chokladsås och maränger och konstaterade hur skönt det var med dessa varma sommarkvällar.

    En söndag med familjen under sommarens sista andetag, med gräs under fötterna och himmelen som tak.

    Det gör vi gärna om.

    Familj & Vänner

    Att ha firat en födelsedag

    Tidigare i somras var det älskade mammas 60-årsdag och under en het sommarkväll när luften nästan stod still och gräset var som allra grönast firade vi henne på Mezopotamya med blommor, sång och mat.

      _DSC8692-copy

    _DSC8721-copy

    _DSC8725-copy

    Släkten är stor och många av dessa fina människor hade kommit för att fira mamma.

    _DSC8726-copy

    _DSC8730-copy

    Ja, så såg det ut när vi under en lördag firade en 60-årsdag, skålade för en mamma och åt orientalisk mat lika het som junikvällen som omslöt oss.

    Familj & Vänner, Resor

    En tur till Öregrund

    _DSC9199-copy

    Tidigare i sommar packade vi in oss i bilen, Pär och jag, mina föräldrar, mormor och två hundar, och styrde mot Öregrund. Det var en varm dag och en chans att få känna solen i ansiktet, få sträcka på benen och låta hundarna svalka av sig i det svala vattnet – vilket ingen av dem gjorde. Charlie var lite lätt skeptisk och vände i luften på ett sätt som bara han klarar av. Leia? Hon skyr vatten som pesten. I värsta fall bör det vara minst en meters avstånd mellan henne och eventuellt vatten, i bästa fall ett ökenlandskap.

    _DSC9207-copy

    Vi satt i gräset och och fikade på baguetter och kakor medan Charlie, vår vaktmästare, spanade på katter och var överallt och ingenstans som vanligt. Leia betraktade honom med lätt avmätt blick och suckade svårmodigt medan hon valde ut ett lämpligt knä att sova i.

    _DSC9219-copy

    _DSC9226-copy

    Vi fikade på Kafé Wilma, fick beslutsångest i en ostbutik fylld med alldeles för mycket godsaker och promenerade längs hamnen, lät solens strålar ladda oss med ny energi.

    _DSC9250-copy

    _DSC9248-copy

    _DSC9241-copy

    Sedan åkte vi hem. Lite mer solvarma och med en god ost i bagaget och en Charlie som somnade ståendes i bilen medan han betraktade landskapet som susade förbi utanför fönstret.

    Öregrund med ett par ostdyrkare, en sovande vaktmästare och en suckande vattenfobiker.

    Vilken dag.

    Familj & Vänner, Resor

    Sva Marga Mat

    _DSC9338-copy

    Efter att ha gjort oss hemmastadda på Kastellet tog vi den lilla linfärjan över till Vaxholms centrum där vi satte oss ned vid hamnpromenaden och åt middag på Sva Marga Mat.

    _DSC9370-copy

    Och vilken middag sen! Rimmad lax med krämig potatis, fräsch skagensallad och ett fat fylld med lokal ost som mannen och jag gick loss på.

    _DSC9373-copy

    _DSC9364-copy

    _DSC9351-copy

    På Sva Marga Mat satt vi tills värmen från dagen började lägga sig och livet och rörelsen kring hamnen sakta började ebba ut.  Sedan köpte vi med oss choklad och nötter och dryck från den lilla Icabutiken på hörnet innan vi återigen började färden tillbaka till fästningen på andra sidan vattnet, nöjda med en trevlig första dag i Vaxholm.

    _DSC9308-copy

error: